I trappan ner från tredje våningen
du tar min hand i din, när dörren bakom slår igen
Och båda två går stumma, låtsas som om inte något hänt
jag ser dig bara som en skugga under månljuset
och vi går mellan villorna längs backen bort från festens hus
Alla gifter runt i våra huvuden börjar ebba ut
över den stora, tomma fotbollsplanen som är täckt av grus
Och den vackra jumna sommarkvällen som är nästan slut
Går sakta över i den stjärnklaraste natten och har ni tänkt att livet,
allting, hela världen är så vacker?

Där i mitten av en kyss som får dig att sväva över marken
bara slungar dig ur vardagen som släpar dig i backen
Jag känner smaken av din tunga när jag andas in
för dina kalla händer djupt under mitt varma skinn
Så länge rymnden är oändlig är jag alltid din, din
I staden där jag trodde att jag träffat alla
fick du mitt hjärta stanna

Men vi är på låtsas
och vi bara låtsas
Låtsas att stan lyser lila
lalala lalala

200 meter fullt av färgerna jag aldrig ser
du är en virvelvind av LSD och andlöshet
Och jag är så försiktigt och trevande kär
så jag säger inget om hur länge jag velat det här
Har dig i famnen, som en dröm vi går längs cykelbanan
skriver, snubblar, vinglar, svajar, bara spårar ur
Men du är så obeskrivligt vacker i det hårda ljuset
från spårvagnskuren när vi missat den med två minuter

Och Gregersgatan ligger tyst när taxin saktar in
för dina varma händer djupt under mitt kalla skinn
så länge högern borde skjutsas, är jag alltid din, alltid
Kom tätt intill mig, jag vill höra dina svarta tankar
när världen tappar andan

Men vi är på låtsas
och jag är på låtsas
Och vi bara låtsas
Låtsas att stan lyser lila
lalala lalala

Och det är helt okej med mig
att vi bara hittar på